Ny blogg.
Har har gett upp på att vara produktiv.
Får bli imorgon istället.
Tycker synd om alla i min närhet just nu.
För att det enda som jag pratar om är mitt hår.
Tror jag börjar gilla det till och med.
Men det jag gillar bäst är mitt egenfärgade platinablondsförsök. Gjorde en slinga för typ ett och ett halvt år sedan och den syns fortfarande litegrann! VILL HA MER!
Det är meningen att håret ska se blekt ut.
Hämtar inspiration från kändisarna. Tydligen har hårtrenden ett namn. Det kallas "ombre hair" eller "dye diped hair" när det ser ut som man doppat topparna i väteperoxid. Och när man tröttnat är det bara att klippa bort. Genialiskt.
Eller varför inte inspireras av regnbågen? Jag gillar ju godis.
Tycker du att det är fräscht?
Varifrån kommer detta ständiga behov av förändring?
Så var jag då, titta på mig idag.
Wow, vilken skillnad.
Varför har vi alla ett sådant behov av att bara ändra på allting, här och nu. Att om man ändrar på sin utsida och vad man gör, så blir man någon annan? Jag längtar till dagen jag hör någon säga: "Nu jävlar ska jag förändra mitt liv, jag ska vara skitnöjd med mig själv och bara tänka på hur jävla fantastisk jag redan är."
Det vore något.
Försöker bli nöjd bara för att jag betalade 2000 spänn.
Med massa stylingskit i huvudet direkt från frissan såg det ut såhär. Det är rejält urklippt och slingor målade på frihand. Ser så jävla naturligt ut, jag ser så snäll ut. Jag är så trött på att se snäll ut.
Kan liksom inte hjälpa att tycka att det nästan var snyggare innan som på denna bilden. Vad tycker du? Vill klippa av det, vill måla vita slingor, vill doppa topparna i den starkaste blonderingskrämen som går att finna på ICA Maxi. Jag vill ändra. Eller borde jag nöja mig bara för att det var en svindyr klippning? Paulina på Corinne & Friends var jättegullig och proffsig, jag frågade henne vad hon ville göra med mitt hår och sen gjorde hon så. Men jag hade liksom väntat mig en större förändring. Kan förstå om det är så här många vill ha sitt hår nu. Men inte jag. Det här känns inte som jag.
Dags att bli av med min frisöroskuld.
Jag är faktiskt ganska nervös. Kan tänka mig att det är så här vissa …b vc.ö-lö-lkg.ö-.öc vjjuewruiuewuiuewjut6 vc sorry var tvungen att torka bort oljan från tangentbordet. Kan tänka mig att så som jag känner mig nu är hur andra känner för att gå till tandläkaren, typ. Lite sådär, nervöst.
Saken är ju så att det är min mamma som alltid har klippt mig. Ingen annan människa har kommit i närheten av mitt hår med en sax. Förutom jag själv då. Önskar fan att jag kunde klippa mig själv. Med lite övning kanske?
